Allt känns jobbigt just nu. Även om jag borde vara lycklig. På onsdag åker vi till Götebrog och på Söndag är jag i Turkiet, hos Dig. Men det är bara jobbigt, för jag är trött på det mesta. Trött på att bo hemma, trött på att vara simtränare och trött på att inte få besked från familjen i Stockholm. När jag väl får reda på om jag ska börja i familjen, känns det som att det kommer vara en vändpunkt i mitt liv. Jag vill verkligen detta! Så kan ni vara vänliga att hålla era tummar och tår?

Seni seviyorum tatilim <3