Usch vad jag är trött på sakerna som maler i mitt huvud. Jag bara älter o älter samma saker. Samma tid hela tiden, februari 2011-januari 2012. Det är jobbigt, jag ångrar en del men mest av allt skulle jag bara vilja ha det tillbaka. Jag gråter inte men det gnager på mig och jag vet inte riktigt hur jag ska få stopp på det. Att jag bott ifrån skåne i ett o ett halv år har tagit mig längre ifrån mina gamla vänner. Jag vet det och det känns som att de inte längre har samma tid att träffas. Jag är deppig, och jag vet inte vad jag ska göra åt det. Samtidigt försöker jag se ljust på det men jag önskar att jag kunde träffa lite nytt folk. Hoppas att dessa tankarna snart försvinner ur mitt huvud. för det tär på mig och gör så ont. Jag önskar ingen detta, denna smärta som finns där från att jag vaknar till att jag somnar. Och givetvis i drömmarna också. Det kan vara svårt för andra att förstå .

Storasyster.